Bloggen kommer gå ner i antal inlägg nu en kort period framöver. Anledningen till detta är att jag helt enkelt inte har tid, eller rättare sagt måste prioritera annat. En vän till mig sa: "Det finns inget som heter ont om tid, alla människor har 24 timmar om dygnet. Att inte ha tid med något innebär att man prioriterar annat framför."
Egentligen var det tänkt att jag skulle börjat i Boden i början av augusti. Problemet ligger i att min tjänst på HKV sträcker sig fram till september. Lösningen blev en kompromiss där jag fortsätter på HKV men ska upp till Boden den veckan som kommer nu för lite diverse utbildningar som jag inte får missa. Sedan följer en vecka till på HKV och sen ett par dagar i Sollefteå för begravning och ett par dagars välbehövlig semester med flickvännen.
Mitt i allt detta måste jag flytta ur lägenheten med allt vad det innebär. Så jag måste tyvärr prioritera ner bloggen lite framöver men hoppas att de som läser och uppskattar bloggen håller ett vakande öga för när "En annan del av Försvarsmakten" tar fart igen.
Något som är uppmuntrande är att det verkar uppstå en diskussion om inläggen, särskilt de som behandlar hemvärnet. Det verkar finns ett diskussions-underskott kring hemvärnet, många åsikter och tankar som inte får komma upp till ytan. Glädjande att detta forum kan kanalisera alla dessa idéer. Vi får bara hoppas att det är någon på FÖ eller RiksHv som också läser.
Visar inlägg med etikett Hemvärnet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hemvärnet. Visa alla inlägg
lördag 6 augusti 2011
söndag 31 juli 2011
Vad göra med hemvärnet? del 2
Hemvärnet består i dagsläget av hemvärnsmän (hemvärnssoldater skulle i min mening vara ett bättre, könsneutralt, uttryck men nuvarande lagstiftning benämner det hemvärnsmän. Antar att man inte tänkte sig kvinnor i hemvärnet back in the days...), frivilliga, extra hemvärnsmän och extra frivilliga. Skillnaden på en "extra" och en "vanlig" hemvärnsman är deras krigsplacering. Hemvärnsmän är krigsplacerade i hemvärnet medan extra hemvärnsmän har en krigsplacering utanför hemvärnet men är ändå en del av hemvärnets organisation.
Detta är ett stort och osynligt problem. Jag har ingen statistik för hela landet men jag vet att på sina håll är antalet extra hemvärnsmän så högt som 1/3 av bataljonen. De av er som läser detta och är involverade i hemvärnet och har koll på andelen extra hemvärnsmän i din bataljon, skriv gärna en kommentar! Vad innebär det då att en sådan stor del av organisationen består av extra hemvärnsmän? Skulle vi hamna i en situation där krigsplacerad personal skulle inkallas så innebär det 1/3 av alla soldater inte kommer till sitt respektive hemvärnsförband. Ett osannolikt scenario ja, men det är ändå det Försvarsmakten måste planera för. Resultatet av detta är för det första att hemvärnet inte kommer kunna lösa alla sina uppgifter med ett sådant stort manfall. För det andra så kommer mycket av alla utbildning och träning vara till lite nytta så grupperna splittras och soldater med nyckelutbildning försvinner. Vad händer om grg-skytten, sjukvårdaren eller hundföraren i en grupp försvinner? Hur fungerar gruppen då den inte längre är samövad eller måste slås ihop med en annan grupp?
Dessutom skapar de extra hemvärnsmännen en falsk säkerhet. Det är svårt nog som det är att fylla hemvärnsförbanden och när man väl lyckas känner sig nog respektive bataljonschef väldigt nöjd. Att sedan en tredje del skulle försvinna vid skymningstid är det nog inte alla som vill reflektera över.
Intressant nog så finns inte extra hemvärnsmän angivna i den nuvarande hemvärnsförordningen, utan finns enbart omnämnda i den äldre lagtexten som ersattes av nuvarande förordning. Betyder det att lagstiftaren inte avsåg ha kvar extra hemvärnsmän? Ser man till vad som står i Hemvärnsförordning (1997:146) så är inte det en orimlig tolkning.
"4 § Hemvärnets personal består av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet samt av anställda vid Försvarsmakten som är krigsplacerade i hemvärnet."
"5 § ...Av avtalet skall framgå tjänstgöringens art, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och tjänstgöringstidens längd. Av avtalet skall det vidare framgå att hemvärnsmannen är skyldig att tjänstgöra under hemvärnsberedskap och inte får säga upp avtalet under sådan beredskap."
Som ni ser nämns aldrig extra hemvärnsmän i själva texten i 4 § som reglerar vilka personalkategorier som skall finnas i hemvärnet. I 5 § sägs det även att hemvärnsmän är skyldiga att tjänstgöra under hemvärnsberedskap. Det är inte otroligt att anta att hemvärnsberedskap skulle ske samtidigt som krigsorganisationen sätts på fötter. Hur gör en extra hemvärnsman då? Han har ingen rätt att bryta hemvärnsavtalet under hemvärnsberedskap vilket framgår i 5 §. Hur han än gör blir det fel!
En lösning är att Försvarsmakten säger upp hemvärnsavtalet för alla extra hemvärnsmän som blir kallade till sin krigsplacering. Men då kvarstår problemet med att hemvärnsförbanden tunnas ut på soldater.
Som jag skrivit tidigare är ett nytt hemvärnsavtal på väg att tas fram under året och där jag hoppas att denna fråga behandlas. Extra hemvärnsmän är en anomali som inte passar in i dagens Försvarsmakt.
Detta är ett stort och osynligt problem. Jag har ingen statistik för hela landet men jag vet att på sina håll är antalet extra hemvärnsmän så högt som 1/3 av bataljonen. De av er som läser detta och är involverade i hemvärnet och har koll på andelen extra hemvärnsmän i din bataljon, skriv gärna en kommentar! Vad innebär det då att en sådan stor del av organisationen består av extra hemvärnsmän? Skulle vi hamna i en situation där krigsplacerad personal skulle inkallas så innebär det 1/3 av alla soldater inte kommer till sitt respektive hemvärnsförband. Ett osannolikt scenario ja, men det är ändå det Försvarsmakten måste planera för. Resultatet av detta är för det första att hemvärnet inte kommer kunna lösa alla sina uppgifter med ett sådant stort manfall. För det andra så kommer mycket av alla utbildning och träning vara till lite nytta så grupperna splittras och soldater med nyckelutbildning försvinner. Vad händer om grg-skytten, sjukvårdaren eller hundföraren i en grupp försvinner? Hur fungerar gruppen då den inte längre är samövad eller måste slås ihop med en annan grupp?
Dessutom skapar de extra hemvärnsmännen en falsk säkerhet. Det är svårt nog som det är att fylla hemvärnsförbanden och när man väl lyckas känner sig nog respektive bataljonschef väldigt nöjd. Att sedan en tredje del skulle försvinna vid skymningstid är det nog inte alla som vill reflektera över.
Intressant nog så finns inte extra hemvärnsmän angivna i den nuvarande hemvärnsförordningen, utan finns enbart omnämnda i den äldre lagtexten som ersattes av nuvarande förordning. Betyder det att lagstiftaren inte avsåg ha kvar extra hemvärnsmän? Ser man till vad som står i Hemvärnsförordning (1997:146) så är inte det en orimlig tolkning.
"4 § Hemvärnets personal består av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet samt av anställda vid Försvarsmakten som är krigsplacerade i hemvärnet."
"5 § ...Av avtalet skall framgå tjänstgöringens art, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och tjänstgöringstidens längd. Av avtalet skall det vidare framgå att hemvärnsmannen är skyldig att tjänstgöra under hemvärnsberedskap och inte får säga upp avtalet under sådan beredskap."
Som ni ser nämns aldrig extra hemvärnsmän i själva texten i 4 § som reglerar vilka personalkategorier som skall finnas i hemvärnet. I 5 § sägs det även att hemvärnsmän är skyldiga att tjänstgöra under hemvärnsberedskap. Det är inte otroligt att anta att hemvärnsberedskap skulle ske samtidigt som krigsorganisationen sätts på fötter. Hur gör en extra hemvärnsman då? Han har ingen rätt att bryta hemvärnsavtalet under hemvärnsberedskap vilket framgår i 5 §. Hur han än gör blir det fel!
En lösning är att Försvarsmakten säger upp hemvärnsavtalet för alla extra hemvärnsmän som blir kallade till sin krigsplacering. Men då kvarstår problemet med att hemvärnsförbanden tunnas ut på soldater.
Som jag skrivit tidigare är ett nytt hemvärnsavtal på väg att tas fram under året och där jag hoppas att denna fråga behandlas. Extra hemvärnsmän är en anomali som inte passar in i dagens Försvarsmakt.
måndag 18 juli 2011
Vad göra med Hemvärnet? del 1
De få gånger Hemvärnet kommer på tal i den försvarspolitiska debatten är det oftast i positiv bemärkelse. Visst är det bättre än det har varit historiskt sett, medelåldern har sjunkit markant och hemvärnsförbandens förmåga har ökat. Däremot är det av egen erfarenhet inte lika positiva tongångar ute på hemvärnsförbanden. Uppfattningen att man "leker krig" är genomgående och tilltron att hemvärnsförbanden ska kunna lösa sin uppgift i händelse av ofred bedöms som låg. Mycket av detta beror på bristen på skarpa insatser (oavsett karaktär), för lite och för dålig materiel och ouppfyllda personallistor. Jag återkommer till detta i senare inlägg.
Min bestämda uppfattning är att Hemvärnet är avgörande för Sveriges förmåga att hävda svensk territorium i markarenan. Mycket, för att inte säg all, incidentberedskap i fredstid ligger hos flygvapnet och marinen men i en sådan trögrörlig verksamhet som försvaret måste Försvarsmakten ta höjd för ett relativt snabbt förändrat omvärldsläge där även markarenan kan bli aktuell. Då väger Hemvärnets 40 bataljoner tungt jämfört med de 8 manöverbataljoner som insatsförsvaret består av (dvs när förbanden är fyllda någon gång mellan 2018-2022). Dessutom är insatsförsvaret upplåsta i internationella åtaganden så som NBG och enskilda insatser. T.ex så nämns det i Försvarsmaktens "Europadokument 2011" att NBG innebär en allvarlig brist i det nationella försvaret i händelse av att NBG faktiskt måste användas.
Hur kan då Försvarsmakten höja förmågan hos hemvärnsförbanden? Ett bra första steg är att faktiskt göra det som regering och riksdag ålagt Försvarsmakten att genomföra. Politisk styrning kan vara svår ur ett förvaltningsperspektiv. Antingen är den för diffus eller för detaljerad. I Hemvärnets fall är den i min mening ganska rimlig. Några exempel:
"Personalen i de nationella skyddsstyrkorna ska därför ha tjänstgöringsskyldighet även utan beslut om hemvärnsberedskap eller höjd beredskap. På detta sätt kommer det att finnas hemvärnsförband tillgängliga för militära och civila insatser även i fred."
"De nationella skyddsstyrkorna ska ha hög beredskap och uthållighet samt kunna verka med huvuddelen inom ett dygn samt med mindre delar inom några timmar."
Ett användbart försvar, prop: 2008/09:140
Riksdagen uttrycker i propositionen en klar vilja att insatsförbanden i Hemvärnet ska kunna användas till såväl militära som civila uppgifter i fredstid, krav på tjänstgöringsskyldighet för den enskilde hemvärnssoldaten skrivs uttryckligen. Detta är helt rätt väg att gå i min mening. Med krav på tjänstgöring ökar allvaret inom Hemvärnet och känslan att "leka krig" minskar. Samtidigt är det onödigt att ha 40 bataljoner med en beredskap på 24h som inte bör användas. Dessvärre visar vissa delar Försvarsmakten en ovilja att sätta detta krav på hemvärnssoldaterna, man är rädd att det skadar rekryteringen och att man inte kommer kunna fylla förbanden. Helt feltänkt!
Det tankesättet visar bara att man rekryterar fel personal idag, dvs personer som inte har en vilja att skarpt utföra sin uppgift. Processen med att ta fram ett nytt hemvärnsavtal är långt framskriden och beslut kommer fattas i höst. Vi kan bara hoppas att Försvarsmakten inte viker undan utan gör det som regeringen ålagt dem.
Det finns även skrivet (även om jag inte referensen nu, kommentera gärna om ni känner igen detta) att Hemvärnet ska rekrytera 250 RO till förbanden. 250 RO fördelat på 40 bataljoner blir i snitt 6,25 RO per bataljon, dvs alla bataljonschefer och kompanichefer. Min uppfattning är att staberna på bataljons- och kompaninivå i Hemvärnet förtjänar all kritik. Truppföring på den nivån lämpar sig inte för lekmän utan det krävs yrkesmän med utbildning lämplig uppgiften. Det är ofta på hemvärnsövningar som övningsledningen ger gott beröm till de enskilda soldaterna men staberna har sällan fungerat, något som inte bara förstör övningarna och minskar viljan att vara en del av Hemvärnet utan innebär en allvarlig brist i Hemvärnets förmåga att verka i större enheter än plutoner.
Regering och riksdag har en förvånansvärt klar bild av vad de vill ha av Hemvärnet, första steget för Försvarsmakten borde då också vara att förverkliga den bilden. Inte dra sig undan och undvika obehagliga beslut. Detta är första inlägget om hemvärnet, det kommer flera.
Min bestämda uppfattning är att Hemvärnet är avgörande för Sveriges förmåga att hävda svensk territorium i markarenan. Mycket, för att inte säg all, incidentberedskap i fredstid ligger hos flygvapnet och marinen men i en sådan trögrörlig verksamhet som försvaret måste Försvarsmakten ta höjd för ett relativt snabbt förändrat omvärldsläge där även markarenan kan bli aktuell. Då väger Hemvärnets 40 bataljoner tungt jämfört med de 8 manöverbataljoner som insatsförsvaret består av (dvs när förbanden är fyllda någon gång mellan 2018-2022). Dessutom är insatsförsvaret upplåsta i internationella åtaganden så som NBG och enskilda insatser. T.ex så nämns det i Försvarsmaktens "Europadokument 2011" att NBG innebär en allvarlig brist i det nationella försvaret i händelse av att NBG faktiskt måste användas.
Hur kan då Försvarsmakten höja förmågan hos hemvärnsförbanden? Ett bra första steg är att faktiskt göra det som regering och riksdag ålagt Försvarsmakten att genomföra. Politisk styrning kan vara svår ur ett förvaltningsperspektiv. Antingen är den för diffus eller för detaljerad. I Hemvärnets fall är den i min mening ganska rimlig. Några exempel:
"Personalen i de nationella skyddsstyrkorna ska därför ha tjänstgöringsskyldighet även utan beslut om hemvärnsberedskap eller höjd beredskap. På detta sätt kommer det att finnas hemvärnsförband tillgängliga för militära och civila insatser även i fred."
"De nationella skyddsstyrkorna ska ha hög beredskap och uthållighet samt kunna verka med huvuddelen inom ett dygn samt med mindre delar inom några timmar."
Ett användbart försvar, prop: 2008/09:140
Riksdagen uttrycker i propositionen en klar vilja att insatsförbanden i Hemvärnet ska kunna användas till såväl militära som civila uppgifter i fredstid, krav på tjänstgöringsskyldighet för den enskilde hemvärnssoldaten skrivs uttryckligen. Detta är helt rätt väg att gå i min mening. Med krav på tjänstgöring ökar allvaret inom Hemvärnet och känslan att "leka krig" minskar. Samtidigt är det onödigt att ha 40 bataljoner med en beredskap på 24h som inte bör användas. Dessvärre visar vissa delar Försvarsmakten en ovilja att sätta detta krav på hemvärnssoldaterna, man är rädd att det skadar rekryteringen och att man inte kommer kunna fylla förbanden. Helt feltänkt!
Det tankesättet visar bara att man rekryterar fel personal idag, dvs personer som inte har en vilja att skarpt utföra sin uppgift. Processen med att ta fram ett nytt hemvärnsavtal är långt framskriden och beslut kommer fattas i höst. Vi kan bara hoppas att Försvarsmakten inte viker undan utan gör det som regeringen ålagt dem.
Det finns även skrivet (även om jag inte referensen nu, kommentera gärna om ni känner igen detta) att Hemvärnet ska rekrytera 250 RO till förbanden. 250 RO fördelat på 40 bataljoner blir i snitt 6,25 RO per bataljon, dvs alla bataljonschefer och kompanichefer. Min uppfattning är att staberna på bataljons- och kompaninivå i Hemvärnet förtjänar all kritik. Truppföring på den nivån lämpar sig inte för lekmän utan det krävs yrkesmän med utbildning lämplig uppgiften. Det är ofta på hemvärnsövningar som övningsledningen ger gott beröm till de enskilda soldaterna men staberna har sällan fungerat, något som inte bara förstör övningarna och minskar viljan att vara en del av Hemvärnet utan innebär en allvarlig brist i Hemvärnets förmåga att verka i större enheter än plutoner.
Regering och riksdag har en förvånansvärt klar bild av vad de vill ha av Hemvärnet, första steget för Försvarsmakten borde då också vara att förverkliga den bilden. Inte dra sig undan och undvika obehagliga beslut. Detta är första inlägget om hemvärnet, det kommer flera.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)