Mer om NATO-utvärderingen

På Försvarsdepartementets hemsida går nu att finna en översatt sammanfattning av NATO:s utvärdering av Försvarsmakten. Som sagt är det tyvärr en sammanfattning och inte hela rapporten, det skulle vara intressant och se hela tankebanorna som leder till slutsatserna som presenteras.

Det finns ett par intressant punkter i sammanfattningen som inte framgick av Tolgfors artikel (som jag kommenterade för två dagar sedan). Det samlade intrycket jag får är att sammanfattningen mer beskriver Försvarsmakten än utvärderar den. Sammanfattningen räknar upp styrkeregister etc men det finns väldigt få bedömningar och analyser. Av de bedömningar som görs så är mycket kring vad Försvarsmakten planerar att genomföra och inte vad Försvarsmakten är idag, något som ändå borde vara poängen med utvärderingen, särskilt med tanke på hur ofta försvarsbeslut har ändrats under de senaste 15 åren. Att säga att Sverige har ett gott försvar i framtiden om Försvarsmakten gör det som är planerat är inte att säga att försvaret är starkt idag.

Ett exempel på detta går att finna på sida tre. Där står det att i slutet av 2014 så kommer IO14 vara implementerat. Och det kommer det säkert att vara på pappret, men tidigare besked från Försvarsmakten visar på att förbanden inte kommer vara fyllda med personal förens 2018-2020 om rekryteringen går som planerat. Samtidigt står det på sidan sju att under 2011 så uppgår Försvarsmaktens personalstyrka till 13.000 personer och efter 2018 till 27.500 personer. Kan man då hävda att armén 2014 kommer bestå av samtliga förband som finns listade i IO14? Nej, självklart inte eftersom personalen inte finns. Men tyvärr så uttrycker inte sammanfattningen det i klartext, även om jag tycker det är en rimlig tolkning. Och vad betyder dessa siffror Försvarsmakten idag? 13.000 personer varav 1.000 enbart jobbar på HKV? DET är den fråga som rapporten borde tagit upp!

Samtidigt konstaterar rapporten i sista stycket på sida tio att personalförsörjningssystemet måste utvecklas för att kunna behålla personal inom försvarsmakten. Jämför man med andra länder med ett yrkesförsvar så krävs det betydligt högre ersättningar för att personalen ska stanna inom organisationen, t.ex genom "muck"-bidrag. Annars blir risken att det tar längre tid än till 2018 att fylla förbanden.

Ett intressant förslag som finns att läsa på sida 9 är att flygvapnets förmåga att att understödja markstridskrafterna bör prioriteras och att det "skulle öka försvarsmaktens övergripande förmåga substantiellt". Det är möjligtvis ett ganska självklart "stalltips" men det är intressant med konkreta förslag i en annars ganska diffus och intetsägande sammanfattning.

Nu blev det ett ganska negativt laddat inlägg, något jag helst vill undvika. Det jag vill visa på är att det går att tolka rapporten på ett annat sätt en Tolgfors och som inte lovar guld och gröna skogar. Jag reserverar mig för att det är enbart sammanfattningen jag baserat detta inlägg på.